Foto: Deca Text & Bild

Liksom i många av lång och medeldistansloppen i Amsterdam så blev Meraf Bahtas direktfinal på 5000m en märklig tillställning. Först en kilometer i joggingfart därefter gjorde den turkiska favoriten Yasmine Can ett väldigt ryck som Meraf inte vågade att svara på. Yasmines personbästa på 14,37 gav respekt. Därefter så agerade Meraf farthållare i en huvudklunga som så småningom kom allt närmare Can. Som vanligt så drog Meraf sedan upp en imponerande långspurt som ingen mäktade att stå emot och faktiskt så var det inte långt borta att Meraf hunnit ifatt även en avstannande Can mot slutet. Hennes sluttid stannade på måttliga 15,20 men det spelar mindre roll vid ett mästerskap, det är medaljen som räknas. Efteråt har det blivit en omfattande diskussion kring dubbla vinnaren Can samt ytterligare turkiska medaljörer då de alla kommer ifrån andra kontinenter och sedan på mirakulöst kort tid blivit turkiska medborgare. Can är en 19 årig kenyanska, helt okänd fram tills för några månader sedan då hon fick sitt turkiska pass (och namn). I OS tror vi inte att Meraf låter sig överraskas lika lätt. Hälles andre deltagare Mustafa Mohammed gjorde här sitt femte EM (trots att han faktiskt var 27år i debuten). För första gången var dock grenen en halv maraton, beroende på att grenen aldrig tidigare stått på programmet. Musse gjorde som vanligt ett mycket fint avvägt lopp utifrån förutsättningar och möjligheter. Han slutade på en 21:a plats med 65,11, i ett startfält med nära 100 löpare. Tillsammans med lagkamraterna Mikael Ekvall och David Nilsson så tog de även en mycket meriterande 5:e plats i lagtävlingen.